The adventure of a lifetime

Touareg Trail gick av stapeln den 1 - 30 november 2008. Vi körde vår 2CV från Brussel till Benin i Afrika, totalt 907 mil.
Vi var 25 team som forcerade sand, berg och djungel med våra bilar..
Vår blogg tar dig med hela resan - från ett kallt garagegolv i februari 2008 till en varm västafrikansk vind i november samma år. Följ med!

Ett gott syfte
Som deltagare i Touareg trail ombads vi stödja en hjälporganisation. Vi har lämnat vårt bidrag till Röda Korset i Benin och Trees for Travel i Mali!

Tack till alla som sponsrat!




2008-09-09

Blodtryck och blodgrupp



Vi ställer omvärlden på prov Albin och jag.

Alla vet, att det är när man är sjuk, man uppsöker vårdcentralen, talar med doktorn och får ett recept till Apoteket. Där hämtar man ut några skojiga piller som får kroppen i balans igen.

Vi ringde och sa; Hej, vi är friska och vill att ni bekräftar det.
Kanske tänkte sköterskan; Här kan jag spara mycket pengar för Landstinget. Jag kopplar omedelbart samtalet vidare till psykakuten.
Vi hade tur. På Fjärås vårdcentral är man mer lyhörd än så. Vi fick tid hos doktorn, men fick lämna in kopior på våra papper från arrangören före besöket. När vi anlände idag var läkaren påläst och uppdaterad. I viloläge var jag lugn och blodtrycket var lågt. Vilopulsen var 60 på både Albin och mig. Kanske är det därför vi sover så fint tillsammans.

Vi har nu den medicin som vi behöver för vår förbandslåda. Vi har klarat tarmprovet (tryck på magen) och testat blodtrycket som i mitt fall var lågt (det är det alltid) och i Albins fall normalt.

Albin har inte riktigt hämtat sig från scenariot i väntrummet.
Han satt lugnt och väntade på sin tur tillsammans med tre damer - med olika långt framskriden vithet i håret. Ensam man i en trivsam hönsgård.
Lite blygt tittade en sköterska fram från en av avskärmningarna. Hon scannade sina väntrumsgäster och blicken stannade på Albin. Hon tittade på honom och med ett frågande tonläge sa hon, Mohammed?

Han skakade ivrigt på huvudet och försökte med aristokratisk hållning markera att han var sprungen ur det Brittiska imperiet. Av hans tydliga (desperata) kroppspråk förståd hon, men sade inget utan försvann bakom avskärmningen tyst och diskret. Några minuter senare anlände Mr M. Han log och skrattade åt damerna i väntrummet. Han var fryntlig, mörkhårig och menade att hans besök hos dietisten var ett försök att förändra bukens omfång. Han avslöjade, som i hemlighet att han misstänkte att hans kära hustru hade ett finger med i spelet. De tre damerna nickade samstämmigt och en av dem tittade varmt på Mohammed. Hon sa högt. Det Mohammed är kärlek, äkta kärlek!

Albin och jag fick två kraftiga mörkblå stämplar och kan nu lägga våra "personal medical file" till avklarade handlingar.

På måndag får vi besked om vilken blodgrupp vi tillhör och därmed är doktorsdelen, åtminstone den preventiva, av Touareg avklarad. YIPPI!
//Pia

Inga kommentarer: