Hylla

Det är mycket som ska med och för att öka packmöjligheten har vi gjort en lättviktshylla i 4 mm plywood. Ramen som bär upp är punktsvetsad i störtbågen och bakre dörrlås. Nu kan vi börja diskutera vad som ska med och inte. Jag har märkt att vi har lite olika syn på saken och detta kan säkert leda till en och annan livlig familjedebatt.
//Albin

Reservhjul

På resan krävs att vi har med minst två reservhjul och fyra innerslangar. Vi har valt att göra plats för extrahjulet i motorhuven för att fördela vikten. Det andra reservhjulet sitter på standardplats i bagaget. Jag tillverkade och sänkte en "plåtbalja" som lämnar tillräckligt utrymme för standardluftfiltret om vi är tvungna att behålla det. Vi tror att det blir bättre kyleffekt om vi drar en slang upp till ett luftfilter på takräcket. Där det är mindre damm och svalare luft. Vi får se om det går att genomföra

//Albin

Gräddan i garaget

Som nybliven 2CV ägare gör vi som vi brukar. När något går sönder köper vi nytt. Man har fått den vanan i vårt elektroniska tidevarv. Att själv skulle vara bäste dräng känns numer som en myt. Efter två timmars svordomar och trasiga fingrar resignerar man och lämnar in familjens moderna bil till märkesverkstan för byte av lampa i instrumentpanelen. Några timmar senare kvitterar man ut densamma. Slutsumma 800 spänn varav 15 är material och 785 arbete. Å så momsen på det. Inte undra på att både mekaniskt kunnande och plånböcker tunnas ut.

Det finns ett säkert sätt att häva denna onda spiral - men det tar tid att lära sig tänket. Albin och jag hade fint besök i garaget i måndags och fick lära oss ett och annat.

Hjalmar och Arne gled in på parkeringsplatsen med var sin 2CV - en grön och en vackert blå. De är som små personligheter (bilarna alltså) banne mig. Artigt frågade jag om herrarna ville klä om före inspektion och PREMIÄRSTART av afrikabilen.

Klä om? För er som inte visste det. Citroenkillar klär inte om! Fast ändå - jag kan svära på att det var jeansklätt nedtill när de anlände och sen bara svisch så stod det två riktiga verkstadsgubbar i garaget. Stålmannen släng dig i väggen. Här behövdes inte ens en telefonkiosk.

Å så tillbaka till det nya tänket. Så här går det till. Köp en 2CV. Bli medlem. Börja meka. Du får ett intresse, engagerade kompisar och många glada skratt. I kretsen av medlemmar finns de gamla uvarna som delar med sig av goda och praktiska råd. De vädrar morgonluft och ser möjligheter. Tar tacksamt emot. Lägger på hög. Skriver etiketter och återanvänder och delar med sig. Det finns alla skäl i världen att byte den del som inte längre fungerar, men den i sin tur består av fler än en komponent. Det är här den lilla hemligheten ligger. Det som är gammalt i din bil kan bli som nytt i min. "När vi har som roligast återanvänder vi varandras tändstift", sa Arne och Hjalmar höll med.

Han tittade begärligt på den pöl av olja som rann ut över det smutsiga garagegolvet. Oljefiltret var inte åtdraget och läckaget var omfattande. En tanke och ett tråg för sent fick Hjalmar ge upp, men rädda de som räddas kan. Han tog oljestickan. Innan han torkade av densamma lät han den gyllene droppen fylla en viktig funktion, istället för att grötas in i ett hushållspapper. I sin iver att inte låta något förfaras visade han mig hur man värdigt tar tillvara den lilla droppen. Startmotorns ändlager smordes. Stickan släppte taget och först därefter torkades den ren.

TÄNK OM vi alla kunde tänka om. Använda ”skrotsamlartemat” och överföra den gyllene droppens filosofi i fler sammanhang…. TÄNK OM!

Tack Hjalmar och Arne för kloka råd och mycket god hjälp vid premiärstarten!

//Albin och Pia

Domkraft (spel)

Ytterligare ett krav är att man ska ha en kraftig bakre kofångare, som man ska kunna lyfta hela bilen i. Här utnyttjar vi domkraftsstaget som kofångare. Denna domkraft har den fördelen att man både kan lyfta högt och dessutom använda den som ett spel för att kunna dra loss bilen. //Albin

The Hi-lift jack serves two purposes.

1. as a rear bumber
2. as the picture shows, the biggest disadvantage is it's weight 13kg, I have reduced this by manufacturing a copy in tool aluminium.The jacking points at the rear serves as mounting points for the bumper (jack).

Tre "tankar"

Tre bilder som åskådliggör påfyllningssystemet. Båda bakdörrarna har försetts med en aluminiumplåt med hål för påfyllning. Den mindre bakrutan har också försetts med en ventilerad aluminiumplåt för luftgenomströmning.

Det blir tre olika ställen att fylla på bensin - en för varje tank. Systemet måste fyllas på i en viss ordning, då

tankarna är lufttäta. Man börjar med nummer ett som är originaltanken. Tvåan är höger bak och slutligen trean vänster bak som är ventilerad. //Albin

You can see by the pictures above how we have solved the problems of filling each tank and feeding the original tank from the two extra tanks.Observe the glass in both the reardoor and side are now replaced by aluminium sheetmetal.

Låsta tankar

Till höger ser du hur man enkelt men effektivt har låst tankarna på plats med spännremmar, och till vänster är dom inkapslade tillsammans med bränslepumpen.

//Albin

Installation av bränslesystem

Av bilderna framgår var den elektriska bränslepumpen är placerad. Vid besök hos mina föräldrar under nyårshelgen tog jag en tur från Brighton till London och inhandlade två 20 liters aluminiumtankar som är skumfyllda. Tankarna är seriekopplade ihop med originaltanken. Två av tankarna är lufttäta. Den första - närmast bensinpumpen är ventilerad. När bensinpumpen är igång blir effekten att den tömmer alla tre tankarna i tur och ordning tack vare undertryck i de sista två tankarna. När vi får utslag på bensinmätaren (som sitter i originaltanken) är det 26 liter kvar. Jag tror att det blir en fördel med den här installationen då vi slipper avstängningskranar och extrapumpar mm. Den som lever får se.
//Albin

Two lightweight aluminium tanks with a capacity of 20 liters each replace the rear seat together with an electric fuel pump.The tanks are interconnected and air tight except the tank furthest away from the pump. It sucks the fuel through all the tanks one at a time thus only needing one fuel gauge which sits in the standard tank under the car in it's original position. When the fuel gauge starts registering we have 25 liters left.

babybajs och oliver

Igår blev vår afrikabil obestämbart grön. Jag handmålade karossens fasta delar med pensel. Densamma var en exklusivare sort som inte släpper strån. Med tanke på min motorik mottages all hjälp med tacksamhet. Albin lånade en färgspruta av Jalle som i ett sista välmenat försök också skickade med den illturkos färgen - ifall vi ändrade oss.

Jag fick stå på undantag i "lillgaraget". Det blir bra så. Både för mig och för Albin. Vi är så olika. Han är en mästare på allt praktiskt och gör riktigt snygga jobb. Jag vill inte ha kritik och gör så gott jag kan. Det är inte lätt att stå vid sidan och lida så därför gör han klokt i att lämna mig ensam där i dunklet med pensel, en burk färg och mina visioner. Den här gången kommer det att gå bra. Och vet ni det gjorde det. Vi måste måla en gång till imorgon och då kommer det att täcka fullt ut. Albin gör andra strykningen - tillsammans är vi oslagbara.

Albin själv stod i verkstan och sprutmålade motorhuv, skärmar och dörrar. Han fick besök av en kollega vars spontana kommentar var.
- Ja, dom där grundfärgerna är dj-ar inte vackra du...
Albins kompetente vän Olle är Lotusfrälst och allting ska vara British Racing Green om han får bestämma. Han har varit behjälplig med elarbeten på afrikabilen och tittade in i garage, sköt från höften och sa utan omsvep.
- Det var allt en rälig färg ni har valt.

Själv tycker jag att gubbarna är helt fel ute. En korsning mellan babybajs och olivgrönt kommer att göra vår bil unik i mer än ett avseende. I slutet av veckan kommer vår solcellspanel. Extraljusen är inhandlade och arbetet går i trivsam takt framåt.
Detta är skitkul.
//Pia

Färgstarkt

Det har känts angeläget att komma till beslut i färgfrågan. Under flera veckor har jag spanat i varje bilkö - till höger och vänster. Ögonen hamnar lätt på de färgstarka bilarna. Limegrön är riktigt fin och den syns också. Den får det bli, har jag tänkt, men inte varit sen att ändra mig, något mer klassig färg kanske blir bättre, eller...

I torsdags körde jag förbi en nyuppförd byggnad i Kungsbacka och fasaden var så fin.Där var våra färger. Jag ringde Albin och berättade att jag fått en uppenbarelse. Nu är det klart, menade jag. Möt mig där om en halvtimma. Jag besökte för sjätte gången Jannes Färg. De trevliga expediterna har börjat heja glatt och igenkännande när jag kommer in. Det var du som skulle till Afrika, ja säger dom och ler. Jag hade kanske nämnt det i förbigående när jag bett om hjälp med nyanserna. Man ska alltid lyssna på en fackmanl. Nu stod jag där bland färgproverna - igen. Gräddvit, mörkgrå och vinröd. Jag vinkade hejdå till tjejerna o lovade att snart, mycket snart kommer vi och handlar mer än provburkar. Idag skulle vi besluta oss. Jag vågar inte tänka tanken fullt ut, men snuddar vid den ibland. Tjej 25 möter tant 50. Tant talar om färg på bil och resa till Afrika. Tanter förväntas fråga om tvättbarheten på kökstapeten och hur många rullar som behövs när maken ska tapetsera om i vardagsrummet.

Nog om det Albin stod på plats utanför uppenbarelsens byggnad. Verksamheten var igång i lokalen. Vi gick förbi som om vi hade ett ärende. Tryckte de små färglapparna mot fasaden lite i smyg sådär. Fattades bara att vi hade småvisslat också. Det gällde att hitta rätta nyanserna. Albin såg föga road ut, men lade ändå snällt de små färgproverna mot huset. Vi hittade de tre korrekta nyanserna. Tog bilen hem och målade av en 2CV på kalkerpapper. Densamma trycktes upp i sex kopior. Målarlådan med akvarelltuber och allsköns pyssel fick central plats på köksbordet. Nu var det fritt fram för konstnärlig kreativitet Den som känner mig vet att jag förmodligen har goda idéer, men det finns en knut någonstans på nervbanorna mellan hypofysen och händerna. Jag ritade fina konturer och lade lite vinrött här och gräddigt där. Albin sneglade ibland, sa ingenting. Mina förslag såg ut som sönernas första teckningar. Jag har sparat några sådana. Under dem står det t ex "traktor med släp", men i själva verket är det fyra krokiga streck som kräver sin tydliga förklaring. Vad tror du, frågade jag. Albin log milt och menade att vi kanske skulle hålla oss till en färg trots allt. Han blandade en grön ton som liknade något från våra första provburkar. Han målade det femte arket i vår egenhändigt framtagna målarbok. Den 2CVn blev jätte fin.
-Vi tar den sa vi båda, samtidigt. Grönt är skönt!
//Pia

Progress

I förgrunden ser du vår "finbil" som nu är på god väg att bli en hel bil igen.

På Afrikabilen har chassit, karossen och motorn blivit ett som du ser på första bilden.

Ett av kraven från tävlingsledningen är ett starkt signalhorn. Batteriets fick lämna sin plats för tutan med stort T och fick sitt nya hem under passagerarstolen. Jag har bytt ut standardbatteriet mot ett 30 Amp, som används i många tävlingsbilar. Vikten är 3 kg lägre än ett vanligt plus att viktplaceringen blir mer fördelaktigt då det hamnar lägre. Det finns ingen syra i batterit. Det innehåller sk gel och en stor fördel är att det inte blir någon avdunstning eller risk för syraläckage. På samma bild ser du också en extra oljekyl som är fastsatt bakom behållaren för spolarvätska.

Gamla instrumentbrädan fick ge vika för en hemmagjord förenklad modell. Vi har satt dit större varningslampor för oljetryck för att lättare upptäcka skenet i starkt solljus. Vi har också monterat dammtäta vippknappar för tändningen och bränslepumpen. Den mekaniska pumpen är utbytt mot en elektrisk. Den mekaniska får följa med i en plastpåse och tjäna som reserv om det krisar. Vi har också tagit bort rattlåset och startnyckeln för att eliminera risken för krångel på resan. Den finkorniga sanden tror vi kan bli ett bekymmer och vi gör allt för att slippa onödiga problem. Vi har löst det med en dammskyddad tryckknapp för Start.

The strong signal horn replaces the battery which has found a new home under the passenger seat, the start key and steering wheel lock have also been removed so as lost keys and clogged up locks with fine sand don`t cause any unnecessary frustration.

Färgstarkt färgval

Rökelsen spred en karaktäristisk doft av jord. Långt bort ifrån hördes trummor som med förföriska rytmer manade kroppen att röra sig i stora rörelser. Vår första gäst anlände. Hennes stjärt satt högt och var minst sagt bred. Hon hälsade oss med ett Jalla, Jalla, log med hela ansiktet och räckte över presenter.
Det knackade på dörren och in steg nästa par. Kvinnans fysiska företräden satt långt ned. Hon bar med stolthet sitt färgglada halsband mellan brösten. Jalle, Jalle sade mannen och lät oss hälsa på ett av hustruns bröst. Något generat gjorde Albin som seden bjöd. Kvinnan log och greppade Albins i skrevet. Hon klämde åt och undslapp ett Jammi, Jammi. Mannen log och alla var glada. Hans hår var smålockigt och dräkten i varmt gula toner tog upp färgen i hustruns halsband. Vi fick en skål med bananer och ett Mambo, Jambo till hälsning. Resten av våra gäster anlände i vackra afrikanska kläder och utstyrslar. Det förde oss närmare vårt kommande resmål - kvällens maskeradtema var ”Afrika”.

Syftet med kvällen var naturligtvis att ha skoj, men också att bestämma vilken färg vår afrikabil ska få. Just den diskussionen kom upp vid tvåtiden på natten - kanske tre flaskor vin för sent. Alla tyckte till och engagerade sig. Dr Hjalmar Livingstone uppmanade oss att tänka till och ta en färg som täcker. Enligt dagsfärska uppgifter kunde han bekräfta att orange färg måste strykas två gånger. Jalle, Jalle hävdade att en tvåkomponents färg i illande blått, som dessutom var gratis, självklart skulle fungera bäst. I öknen måste man synas var hans kloka argument. Om han fick skänka färgen fick han ju också vara med i sponsorgruppen.

Någon annan såg mer till marknadsföringen, läs undertecknad, innan vi kommer till Afrika. Lite kaki, olivgrönt och sandfärgat kanske kunde vara fint, funderade jag högt. Detta förargade en av gästerna som menade att det var koketteri och att det viktigaste ändå måste vara att synas bland sanddynorna. Hon reste sig. Dunkade näven i bordet och slog fast "rosa ska vi ha för f-n". Hon satte sig ned igen och pustade ut. Det var skönt sa hon, men jag föreslår att vi tar ett samlat grepp kring beigeskalan. Vi gjorde så och konstaterade att beige inte alls är enkelt. Det kan gå i gult, rosa eller grått.

Klockan halv fem landade vi i sängen. Färgen blev inte bestämd, men vem bryr sig. Kommer tid kommer råd. Vi fick många goda skratt och alla bjöd till hemma i vardagsrummet, som kvällen till ära förvandlats till beduintält.

Stort tack till våra 2CV vänner Marie, Svenna, Mona, Christer, Thomas, Gunilla, Annika, Jarl samt Agnar och Birgitta som stöttar och engagerar sig.
Albin och Pia

Störtbåge

Här ser ni den färdiga störtbågen svetsad och monterad på plats inne i karossen. På grund av den tunna plåten vid fästpunkterna i karossen har jag förstärkt infästningen med bockade 2 mm plåtprofiler. Detta för att fånga upp tvärkrafter genom bilen fram och bak. Jag har också utnyttjat trösklarna tillsammans med infästningspunkterna för säkerhetsbälte i mittstolparna. Albin

Störtbåge mer

The rollcage is manufactured in 40mm steel tubing and is welded firmly to specially made profils to help take up eventual side inpact. At the front is a hat profile across the whole car which is also fixed to the chassi. The same system at the rear but with an enlarged C profile instead. In the middle ,tack welded to the valence at the same time bolted through the floor together with the seat belt anchorage points.