Nu kör vi så det ryker (hoppas vi inte)

Vi vill tacka våra sponsorer. Era bidrag hamnar till stor del hos Röda Korset i Benin. Flera av er åker med oss hela vägen. Era fina klisterdekaler pryder lille "Affe" och har gett vår afrikabil en speciell touch!

TACK TILL:


• Sätila Bygg som bygger stort och smått. Just nu säljer de bostadsrätter i vackra Sätila. Än finns något objekt ledigt. Klicka på länken och läs mer


• Badteknik som bygger pooler i fantastiska färger och former.


• Erik Eliasson utbildning som ger kurser i datakunskap på ett synnerligen pedagogisk sätt.


• SS-bilbehör som säljer sånt som du behöver till din bil.


• Skrea Aktivitetetscenter som ordnar företagsarrangemang och ger personalsatsningar en positiv touch.


• Myrins textil som har en oändlig mängd av tyger av bra kvalitet och till moderata priser.


• Scanmaskin som förser golvläggare av industrigolv och professionella maskinuthyrare med alla typer av utrustningar och maskiner för golvbearbetning.


• HJM som har ett komplett sortiment av stål, plåt, rör, balk. Ett brett sortiment av takmaterial. Plåt-, tegel- och betongpannor med alla erforderliga tillbehör. Altantak, uterum, rännor och rör samt mycket annat. De tillverkar beslag efter dina egna mått.


• Euromaster som hjälper dig med det rätta däckvalet till din bil.


• Car cosmetic får din bil att glänsa lite extra.

Tack också till alla ni som köpt lotter och spelat på finger-flipp, hejat på, engagerat och gett oss massor av stöd och glada tillrop.

Snusförnuft

Albin är vacuumförpackad och klar.

Han lade huvudet på sned och bröt lite extra på engelska och så var det klart. Två stockar snus - totalt 20 dosor tog vägen om charkavdelningen och fick dela plats två och två i 10 plastpåsar som vacuumförslöts. Tack snälla "tobakskvinna" för att du räddade mina 30 dagar. Albins största bekymmer har varit just detta att snuset torkar i värmen. I Kungsbacka är hjälpen aldrig långt borta och tack vare flexibla människor förbättras oddsen för att vi båda ska ha humöret i balans i alla situationer. Krisar det tar vi fram påsen och lättar på trycket.

Fint som snus!

//Pia

Massage och mysiga människor

Albins arm gör ont - ofta och tydligt. Grimagerna varierar och han gör dem när han tror att jag inte ser. Bengt Gustavsson kan göra underverk med kroppar, och själar därtill. Själv har jag förmånen att ha date med honom en gång i månaden. Något jag delar med flera av mina arbetskamrater.

900 mil utan servo kan fresta på en liten muskel som är utarbetad och vill vila. Min res-present till Albin blev en specialmassage med inriktning på välmående och med fokus på den ömhetstörstande muskeln.


Bengt är en fiffig person. Han inbjöd mig till sista kvarten av massagen och nu har jag all kunskap som kan behövas. När mörkret sänker sig över bivacken och Albin grimagerar behövs mina healande händer. Jag skall trycka och klämma på två olika punkter, gärna ofta och med positiva tankar.

Efter en timma hos Bengt blir man "mosig" och Albin är inget undantag. Han hade ett fånigt leende kring läpparna och lämnade britsen med ett innerligt tack till Bengt och till mig. Jag hade som sagt lovat bjuda. Ibland har man mer tur än man förtjänar. Bengt ville vara med och sponsra och Albins muskel fick behandling utan kostnad. Pengarna använder vi i något av våra två välgörenhetsprojekt, vilket får vi se - Tack Bengt!

För några veckor sedan fick Albin besök i verkstaden. Robert Högdahl, en god och glad vän från förr och nu, dök upp och lämnade 50 Euro till Albin och Team Gould. Även dessa pengar använder vi i något av projekten. Vi tackar och lovar att berätta var pengarna hamnar.

//Albin och Pia

Släkten är bäst

4 dagar kvar och sen bär det av mot Brüssel. Lördag den 1/11 kl 10.30 startar festligheterna vid Afrika muséet i Belgien. Pressen är där och Affe ska bli fotad i alla vinklar och vrår. Gäller säkert Albin och mig också.

Veckorna som gått har varit synnerligen intensiva. Vi har jobbat på att rena skrivbord, orderblock och samveten. Det börjar likna något. Ett år av förberedelser ger snart frukt. Det är trivsamt pirrigt nu.

För två veckor sedan hade vi en hejdåhelg för våra familjer. Vi åt afrikansk gryta - förstås. Min familj visade en för helgen specialproducerad film. Hela släkten från minsta Philip till äldsta mamma Maud hade antagit både ny färg och form, bilden ovan är ett tvärsnitt. En naturbegåvning, en minareternas mästare sjöng och "ylade" ackompanjerad av hustruns sporadiska taktatacker över den lilla afrikatrumman. Detta mästerstycke hade dom skapat kvällen innan. Svägerskan Linda åkte runt med peruker och sotpenna och uppmanade alla att klä om och ställa upp framför kameran. Alla var med och bilderna var perfekta. Takt och ton producerades på Pensevägen i Falkenberg. Premiärvisningen blev på lördagen och vi skrattade så vi grät - tack allihop!

Albin är som vanligt överseende och tålmodig med mina egenheter. Jag vill väldigt gärna träffa de mina innan jag reser någonstans. Det känns viktigt att stämma av det där med hur mycket man tydker om. Jag tror ni förstår. Sönerna är luttrade och ställer rart upp på de kramar jag ber om. Det är fint med förstående barn.

Från och med nu lever bloggen upp igen och vi kommer snart tillbaka med the real stuff!

Albin och Pia

Visdom, visum och andrum

Efter den kittlade förmiddagen ägnade vi två timmar åt att fylla i visumansökningar till Mali, Burkina Faso, Mauretanien och Benin. Formulärens frågor förbryllar.Vem i hela M kan ha nytta av att veta Albins pappas namn och yrke (pensionär sedan 20 år). Men, som jag fick lära mig i Gambia, när jag ondgjorde mig över det faktum att man aldrig kunde gå någonstans utan att någon välvillig person skulle göra oss sällskap; "different country boss lady, different culture". Förbaskat bra uttryck. Vill man inte anamma det som gäller i det land man besöker kan man ju faktiskt lika gärna stanna hemma och ostört äta ärtsoppa varje torsdag hela livet.

Affe stannar i Belgien och chefsmekanikerna Frank har lovat att ta hand om vår fina lilla bil. Det var lite sorgligt att vinka hejdå.

Söndagseftermiddagen var nervös för alla team. Bilarna hade testkörts på lördagen och mekanikerna låg under och över bilarna vid den slutliga besiktningen. Bilan skulle falla vid tvåtiden på söndagen. Det som inte dög får vackert göras om till dagen D.

Team Gould fick bakläxa. Sikten bakåt blir dålig när sidorutorna på bakdörrarna är borttagna och ersatta med plåt. Dimljuset fungerade inte, men det menade arrangören var av mindre betydelse. Dimma är inte ett svårt problem i Afrika. Mer chockerande var att man menade att chassit behövde förstärkas på ytterligare en punkt. Albin har gjort enligt konstens alla regler, men det finns konstiga regler också. Eftersom dessa bush mechanics varit med i så många lopp har de säkert fog för vad de säger. Vi kunde inte ta med Affe hem och hinner inte göra förändringen när vi kommer ned den 31 oktober. Frank åtog sig gärna jobbet och valet var inte så svårt för oss. När vi startar har Affe fått ett än starkare underrede och vi kan hålla koll på annalkande kameler, också i döda vinkeln.

Vi startade resan mot Kungsbacka klockan 18.00. Vi hade 120 mil framför oss och körde hela natten. Klockan 09.00 stod jag kontorsklädd och nyduschad på jobbet. Totalt 14 timmar körning. En generelrepetition inför första sträckan mellan Brüssel och Barcelona. Vi har då 24 timmar på oss, men reser som bekant i en bil som bäst låter sig köras i 85-90 km/h.

Den 2 november kan vi förhppningsvis jämföra VW picup årsmodell 2006 och 2CV, 1986.

Viktlöst = problemlöst

Lördagens kurs i bush mechanics var givande. Vår coach var sympatisk, lugn och tålmodig och jag vet nu följande:

Backa dig inte ur en "sättning i sanden". Det är mycket bättre att putta på bakifrån, manuellt. När du lägger in backen gång på gång finns risk att en mutter i växellådan kan lossna vilket får till följd att man får ett oönskat hål i gaveln. Oljan rinner ut.......

Lägg en fuktig strumpa på tändspolen om den blir överhettad. Var lätt på foten i Atlasbergen och pumpa gärna (de två sista meningarna skulle platsa i annan typ av litteratur). Tillbaka till bilvärlden.

Kursen fortsatte: Kamelerna flyttar inte på sig. Lastbilarna flyttar inte på sig. 2CV är ingen krockvänlig bil. Du flyttar på dig...

Om du kör på en väg med tydliga tecken på att tidigare förare valt ett stickspår i sanden vid sidan - välj sanden vid sidan. Efter klockan 16.00 kör lugnt. Solen står ogynnsamt och försämrar sikten och du åker lätt dit på en håla som kan knäcka fälgar och bärarmar mm. KÖR MED SÅ LITE PACKNING SOM MÖJLIGT!

Söndagens genomgång inför loppet, som också innefattade en presentation av övriga deltagare, var riktigt bra och förde oss närmare starten. Det mest påtagliga var den spänning och förväntan som fanns i rummet. I stort sett alla team var på plats och njöt i fulla drag. Det är en fantastisk resa vi ska genomföra och förutsättningarna är lika för alla, men teamens sammansättning och erfarenhet skiftar kraftigt. Någon hade aldrig suttit i en 2CV förut och det fanns de som förmodligen skulle kunna doktorera i ämnet.

Arrangören tog oss i teorin med på resan ort för ort och berättade om tidigare upplevelser. Kulturkrockar är att vänta och bilarna kommer att få bekänna färg.

Etikettsråd: Dölj axlar, inga shorts på (gäller kvinnor), lyft på solglasögonen när du pratar med någon. Ta under inga omständigheter fram kameran vid gränsstationer.

Andra råd: säkerhetsbältet alltid på. Kör försiktigt. Efter 16.00 sänk hastigheten med 20 km. Kör gärna med en kompis. Försök att komma i mål före solnedgången. KÖR FÖRST VILA SEN!

Bilden visar den samlade personalstyrkan som skall följa med. De har till uppgift att vårda sjuka, mätta hungriga, meka trasiga bilar, stötta moraliskt och rigga provisoriska utedass samt ordna lämpliga lägerplatser och hotell.