2008-11-27
5 km utanför Grand Popo samlas Touaregs tävlande. Vi har genomfört vår resa och den stora finalen står för dörren. Många är trötta. Alla är skitiga. Kläder och bilar luktar illa. Vi svettas och snart mycket snart får vi duscha och vila.

En banderoll är knuten över vägen, Den aviserar vår ankomst ”Touareg trail 2008”. Vi väntar in alla bilar. En fyrhjulsdriven Zebra kommer med Iskall öl och Coca cola. Klockan är 11.00.

Vi vecklar ut den svenska flaggan. Den vajar i den Afrikanska vinden. Spänning och förväntan ligger luften.

Kolonnen är bildad. 24 2CV passerar banderollen ”Touareg trail 5 km”, Flaggor vajar, tutor och trumpeter ljuder. Ballonger fladdrar i vinden. Albin kör. Jag står i luckan och håller vår svenska flagga i ett stadigt grepp och så gråter jag, förstås. Albin är rörd. Tittar upp mot mig och ler. We did it!

Den stensatta Avenyen löper parallellt med ett led av palmer gränsade mot den skummande Atlanten. Efter drygt 900 mil har vi nått vårt mål. Borgmästaren, turistchefen, Röda korset med fler är på plats. De hälsar oss välkomna. En massiv känsla av samhörighet infinner sig. Resan är slut. Hud pärlar av svett. Många gråter. I en orgie av blöta kramar och kindpussar gratulerar vi varandra. ”Congratulations we made it”.

Efter tal, tack, bug och bock drar vi vidare. Effektfullt parkeras alla bilar på strandkanten. On the house serveras iskalla drinkar i urgröpta cocosnötter. Ett gemensamt dopp i havet – alla på en gång. Vila, middag, uppträdanden, vajande palmer, pool. Livet är en fest!