Forsta etappen klar

Thank you so much Mony and Jenny with children, for turning up at the start. Your support was most appreciated and we got throught Europe enjoying the delicate little pieces of Belgian chocolate - luxuary!

Genom ett regningt Europa har vi rullat fram i 135,7 km. Albin har kort det mesta och jag har stottat med 30 mil nattetid. Vi har sovit i skift.
Jag visste att det skulle bri pressuppbad och fest vid Afrikanska museet, men hade aldrig kunna forestalla mig det vi fick uppleva.
Trots ett intensivt regn var uppslutningen fantastiskt. Mangder av 2CV-entusiaster hade slutit upp och stod uppstallda likt en allé nar vi korde in mot den pampiga byggnaden. Nagon liten ventil slappte i den studen - jag grat.
Albins skapelse fick sa mycket positiva omdomen. Vi riggade den svenska flaggan pa takracket. Albins ungdomsvan Mony fran Belgien var dar tillsammans med sin syster, tva barn till henne och en stackars pojkvan som fatt lamna hemmets lugna vra. Christina och Cai stottade ett nagot uppskruvat team med kaffe, goda rad om kladval och fotografering. Alicja med make Stefan ar vanner till den synnerligen gode vannen Thomas. Paret bor i Brussel. Ryktet hade gatt om vart aventyr och de dok upp for att heja pa. Tack till er for ovantad och mycket uppskattad support.

Det vimlade av manniskor. Vi fick vandra den magnifika trappan upp till en mikrofon som ingen av oss ville greppa. Albin var modig. Folkhavet lyssnade. Nagon klappade hander. Team 02, det ar vi. Klisterlapparna sitter nu pa bilen och ingen kan missa att vi var nast snabbast pa att anmala oss till Touareg trail 2008. I denna stund kanns det sa ratt!
Vi har fatt en detaljerad "road book" som nog ar att se som en "bibel" under resan. Har finns information om landerna vi passerar, tips och rad samt rutterna for varje dag. Langden pa dagsetapperna varierar fran 5 till 73 mil.

Pa vagen har team Garmin haft problem flera ganger. Tjejerna ar en mix mellan Frankrike och Belgien. De har hyrt bilen fran arrangoren. Vi kor mest ensamma, ibland 2-3 bilar ihop. Nar nagon far fel pa bilen hamnar de oftast pa motorvagens vaggren. Alla stannar och det ar svart att se motorn, ja hela bilen faktiskt. Alla star lutade over bilen och ar mycket engagerade i att hitta felet for omedelbar atgard. Tjejerna har fatt ett nytt branslefilter, men har fortfarande problem. Vi var kvar med dem vid sista stoppet, strax norr om Lyon och da var teknikerna pa vag. De kor langst bak i kedjan som en garanti far att alla ska komma fram.
Albins och min mest dramatiska handelse var det valbehovliga "pissestoppet" i Luxemburg. Det var angelaget. Skogen var tat. Manga hade varit dar forut. Snabbt var mitt arende utrattad. Val i bilen spred sig en karaktaristisk odor av "folkaskit" (som mina soners far hade uttryckt saken). Det snabba stoppet blev en utdragen process. Kangornas monster ar djupt och det blev en trestegsraket, for att rensa - allt maste bort: skrapa med kniven. Leta efter den saftigaste grastuvan och pumpa en stund dar och sa slutlige i den djupaste vattenpolen for skolj. 15 minuter senare var vi pa G. Albin dokumenterade min ritual och var mycket road.
I Bardelona rengar det pa tvaren. Vi har tak over huvudet och vantar pa fargan som skall ta oss till Tanger. Imorgon ar vi i Marocco - haftigt!

Ha det fint allihopa - det har vi!